Kadanik

Taggad på allt vad helg, lov, icke-plugg, part-eyy, sol, jobb heter. Fettt. Sista FACE praktiken för terminen imorgon, sedan är det långledigt vettni.

Jag är så trött, så slutkörd efter mina intensiva veckor plugg som jag endast har mig själv att skylla för. Men dock. Nere på botten men en pigghet långt under normalnivå. Detta blir ett riktigt skit inlägg, dötrist och alldeles mengslöst. Så vi rundar av här, önskar er en godnattsvila. Och att du+jag vaknar upp utvilade och pigga.

På hemmaplan efter en dags praktik. Mer kacklar vi inte, jag ska plugga nu. Tills tuppen går upp imorgon. Minst... En vecka kvar, en vecka kvar.

DAGENS TIPS:::::: Skjut inte upp saker!!!

Bitter som satan. Taskig inställning till livet, plugget och allt där emellan. Det är en sån dag, när det enda man borde göra är att ligga mörkt och under täcket alldeles ensam och grubbla. Men icke, släktkalas i trevlighetens namn med monsterregn just under grilltiden. vilken timing vaa. Värsta regnet 2011 i kombo med blixt och regn. Men trevligt var det, vad jag vore utan mina kära. Det ni, ett bortfall och jag går under. På riktigt, allt allt allt. Jag vill bara få fly, bli min egen och bo själv. Ensam och endast mig själv och mitt att tänka på. Inga problem, ingen hänsyn och ingen annans skit. Det står mig upp i halsen. Jag orkar inte. Och hela plugghistorien kan bara gå och dra sig i dasen. Finns det skolutbrändhet eller gå-in-i-skolan/väggen. Jag lider av det. Egen-vållat men dock sönderstressad. Ja jävel, det går bra nu.

Tpog mig själv en sovmorgon imorse, en ren chansning. Ingen klocka ställd, vaknar man i tid eller inte. Ett simpelt misstag jag ofta gör, somnar med Iphone i sängen. Men i vanlig takt relaterar det endast till goheter såsom sovmorgon följt av stressfrukost/påklädnad i ett. Men i tid kom hon, utvilad och glad. Ett naturpass och skoldagen nådde sin enda. Resterande tid har det städats, haft kaffe-rep och lunchat med min goding. Som alltid hos mormor. Jag ska fortsätta min städimpuls och greja rummet som på en 3-4 dagar nu rankas som; Stökigt. Ni får ett sånt torrt och meningslöst inlägg, en dagsuppradning.

Det blir en inredningsrunda kombat med en välbehövlig övningskörning när min kära Jim dimper in efter jobb. Och för ännu mer tråkigt komma-i-kapp-snack är jag fortfarande en vandrande bacill. Nyser, hostar och är allmänt förkyld efter 1,5v. Trött på skiten är jag allt. Men tabletter och hostmedicin är för veklingar.

//Mr. tråkig-bloggare

Long time, no writing. Jag har om jag ska uttrycka mig milt, häcken full. Uppstressad, uppjagad och stressad igen. Sakta men säkert hitytar jag visserligen tillbaka och står snart på icke-vinglande ben återigrn. Problemet är att min tidigare dipp ger mig käftsmällen påväg ur den fasen. En miljon arbeten och en etrig förkylning jag dragits med över ne vecka. Klubban, nerslagen och monstersjuk. Ni hajar? Jag har inte tid att sitta här och latja, sminka eller leka med inredning som jag annars ÄLSKAR. Men påväg tillbaka det är hon. Och med ett hopp, en dröm om att bli planeringsfreak, list-människa och ute i god tid med allt. Sprudlande och fullmatad med idéer. Det ni, det kommer och jag blir lycklig bara utav tanken. Ska bara kör ut i ljuset igen från denna segdragna tunneln. Sen kör vi.  

Kräker snart upp lungorna mina. Jag ser ut som rudolf med röda mulen. Jag har bott i mina joggingbyxor 3 dagar, druckit 20 koppar varm choklad, checka 15 avsnitt SATC, en mängd kassa repriser. Jag har frusit och snabbt efter kokat, lyckats med all min tankekraft få fram en skiss på hur mitt lilla hak ska utvecklas. Nästan det bästa med denna sjukperioden. Eller nej, mina nya silli-läppar. Antagligen har jag väl sovit som en man med öppen mun på grund av en igenkorkad snok och torkat ut läpparna, inte så charmigt som det lät till en början. Men anyway, hey Jordan2.

Ser ni något? Eller kanske borde omformulera den funderingen. Kan ni ana ett stort smile andra sidan cyber-space. Jag har dem, de ligger fina i min garderob. Tack vare han som kandiderar och vinner storslaget i Världens bästa pappa-tävlingen. Han såg min besvikelse, mina ledsna ögon och de fixar inte min gamla farsgubbe. Han har lyckats som aldrig förr, mina shorts. Nu kan jag på riktigt kalla dem mina. Så lycklig, så glad. Bara tanken på en sommar med dem, får en att dra på smilet. Den bästa överraskningen jag kan komma ihåg. En ring-kedja skåne runt, några tradera svängar och slutligen napp i Barcelona. Allt det där för mig, bara mig och mina shorts. Vilken titel han ligger inne med, Världens bästa Jim. Och vilken slav han vunnit, får diska lite extra hädanefter vaa.

HAPPY ME. HAPPY MY SHORTS. HAPPY ME FOR MY JIM-BOOOO.

Someones EX, my new LOVE. Second Hand. Fin, vadå fin!!!?!ett1! Perfekt.