Kadanik

Hörreni. Det här börjar bli ett egoboost-forum. Det är mycket Ellan nu. Och jag gillar det, ni vet (liksom jag) att det där med att boosta lite ligger mig nära till hands. Mestadels oseriösa, några med pose-min utan dess like, en drös vanliga ellan-leendet och några jag-tror-jag-är-svinsnygg. Ni har sett dem, allihop. Jag fortsätter i denna andan ett tag till.

Jag fick fin besök på jobb. Verkligen. Goa ligan av ryde + Mallan. Vilket gäng! Kaffe, makeup och fina vänner. Spacklade på Malin ett eller tre lager mer än vanligt, en hel butik fylld av make att välja av. "Svart, vill jag ha." Det lär hända igen. Hon smyg-gillar det där med smink, har jag bestämt. Aningens anti, men innerst inne ni. Och nästa gång är det rosa inte svart. Själv var jag rätt bra spacklad jag med. Tragiskt nog gillar jag också det mer och mer, foundation som för bara ett par veckor sen kändes krydd är vi nu brutalt nära inköp. Lösfransar och hela kittet. Snart skyller jag inte spacklet på att jag jobbat, utan på att jag blivit arbetsskadad.

Jag bestämde mig just för en sak. Jag ska ut och powerwalka imorgon, bäst att mjukstarta efter ett uppehåll dryga evigheten. Ta tag i livet var det häromdagen. Dagen därpå tog jag tåg-fika, cola och Marabou. Hopplös. Men imorgon beger jag mig ut för en vandring iallafall. Mest för att känna mig duktig, men det får räcka för tillfället. Leva gott och äta gott, tillhör för mig sommarlov. En Mc´Flurry efter en lång dag i Malmö idag tex kändes väl mer än rätt. Även om den nu skulle dimpa ner på låren. En rask promenad några gånger i veckan skulle dock få den ångesten som ibland sköljer över en att verka mindre jobbig.

Och halv 3 har vi uret på, med andra ord: Jag är ledig imorgon. Annars skulle en vaken natt inte varit go imorgonbitti. Första lediga dagen efter 6 jobbande dagar. Små klaga gör jag, 12 dagar när lönen dimper in är det inga sura miner. Dock kunde den där solguden sparat lite sol till mig imorgon. Natt-ugglan Kadanik, börjar så smått drabbas av det klassiska städrycket såhär nattetid. Efter att man plöjt bloggarna, greppat bort sminket, dragit över gaddarna, checkat en rad totalt värdelösa tv-program så kliar det lite i fingrarna med en upprensing av mitt lilla hak. De brutala klädhögarna, sminket i all sin kaos och övrigt liggande prylar överallt. Det är till och med så jag mår lite dåligt. Då har vi passerat "Jag skyller på att jag är tonårings-syndromet." Det ska jag sysselsätta mig med. Samtidigt som jag ska tröttgarva åt Mr. Simpson.