Kadanik

Jag gillar människor, nya och uttjatade. Jag älskar att möta nya människor och olika sammankomster med personer jag inte känner. Men när det kommer till telefon kontakt av olika slag, då fryser jag till is. Det är inte min starka sida. Jag hatar det. jag blir nervös, mår illa och får hålla en inre monolog med mig själv före. En liten boost. "Du är så bra." "Du fixar dethär." Och jag känner mig så fruktansvärt nöjd efteråt. Jag klarade det. Längtar till den dagen då det är en piss i missisippi att ringa en vilt främmande person, när jag kan känna mig 100% trygg även i en sådan situation. För dit ska jag nå, det är mitt mål.