Kadanik

Sitter funderande över en riktig skum film. Jag behöver borsta tänderna känner jag och dessutom sätta mig in i studiernas värld ett slag. Längtar även en efter en svart blank yta på mina "vackra & långa" naglar. Det tycks få vänta då mitt lack fått ben och sprungit långa milen. Förjävligt. För er information så är det e riktig jävla psykfilm, mord av sin make mitt undermiddag med kidsen sitatnde i köket. Fullt normal, yeah right. Kan riktigt känna mig själv vakna upp imorron utvilad och pigg framtills ögonblicket då jag ska lämna min säng och göra min prio 1, frukost. Vid sänglämnandet lär jag inse att jag är otränad och får träningsverk ruskigt lätt. Men jag låter det bli morgondagens problem. Jag är dessutom kär i min trasiga mobil med alla fel ni kan tänka er. Minneskortslucke bortfall, trasiga knappar, fast tejpande siffror, repor, inga samtal lagras etc. Men ändå ligger den mig så varmt om hjärtat. Rådigger den hårt. Hjärtat det ordet också, rådiggar. Ett samtal bort ligger ännu en färg att addera in på mina forna hårfärger, det är inte ett samtal jag gläderligen tar upp till ytan. Drar helst ut på det några weeks till. Den dagliga granskningen resultearde i en akut ångest attack som framkallade solningsbehov också. Ännu ett cancerbesök, nice. Mörkret drar mig närmre så jag fimpar min skrivmaskin här och nu. 500 inlägg nu, borde hyllas. Over and out.